Erkännandet
Är nog en ganska vanlig tjej. 25 år jobbar är med vänner och festar.
Det var cirka ett år sen som en kompis var orolig över mig efter som jag hade så mycket sex. Då slog tanken mig, är jag sex och kärleksberoende? Kolla upp detta på nätet gjorde varenda självtest och ja då fick jag det ganska klart för mig att jag nog har ett missbruk.
Känslan av att man måste ha sex och närhet utan att igentligen vara upphetsad. Att man söker efter en ny "parter" så ofta man kan. (Lättast helger) men när man väl ligger där så har jag så många gånger ångrat mig, jag känner mig tom och deprimerad i vissa fall till och med gråtit. Och jag frågar mig efter varje gång varför?
Kan fråga mig själv idag vad är det som har utlöst detta beroende?
Varför måste jag ha sex?
Allt detta tror jag startade för cirka 5 år sen då jag blev singel.
Trode att ingen skulle vilja ta i mig och första helgen på krogen som singel så blev det tvärtom. Så poppis! Sen dess har det fortsatt. Även om jag inte vill gå hem med någon så slutar det så i alla fall. Bara för att få må bra i 5 minuter och känna sig over the top och snygg och fan. För att sen gå hem med knullruffs och ångest dagen efter om inte ens samma kväll.
Kommer berätta mer här i bloggen Om ångesten, hur jag en gång sökte hjälp och skammen som man får bära. Och nu träffar jag en kille seriöst hur fan ska det gå?
Det var cirka ett år sen som en kompis var orolig över mig efter som jag hade så mycket sex. Då slog tanken mig, är jag sex och kärleksberoende? Kolla upp detta på nätet gjorde varenda självtest och ja då fick jag det ganska klart för mig att jag nog har ett missbruk.
Känslan av att man måste ha sex och närhet utan att igentligen vara upphetsad. Att man söker efter en ny "parter" så ofta man kan. (Lättast helger) men när man väl ligger där så har jag så många gånger ångrat mig, jag känner mig tom och deprimerad i vissa fall till och med gråtit. Och jag frågar mig efter varje gång varför?
Kan fråga mig själv idag vad är det som har utlöst detta beroende?
Varför måste jag ha sex?
Allt detta tror jag startade för cirka 5 år sen då jag blev singel.
Trode att ingen skulle vilja ta i mig och första helgen på krogen som singel så blev det tvärtom. Så poppis! Sen dess har det fortsatt. Även om jag inte vill gå hem med någon så slutar det så i alla fall. Bara för att få må bra i 5 minuter och känna sig over the top och snygg och fan. För att sen gå hem med knullruffs och ångest dagen efter om inte ens samma kväll.
Kommer berätta mer här i bloggen Om ångesten, hur jag en gång sökte hjälp och skammen som man får bära. Och nu träffar jag en kille seriöst hur fan ska det gå?
jag hoppas någon läser detta som har samma problem som man kan hjälp och kanske förstå att man är inte ensam.
